… har Soulwoman varit de senaste dagarna.
Det känns som om det inte var längesedan hon var förkyld men nu har det slagit till igen.
Utan feber, dock, vilket hon får vara tacksam för. Men däremot har röstens kvalitet fluktuerat betänkligt under helgen.
En helg som började i bilkö.
Inte någon större sensation i Göteborg, bevars. Men för Soulwoman och A var det lite annorlunda eftersom vi oftast åker “åt rätt håll” och slipper de värsta köerna.
Nu skulle vi till Alingsås i fredags eftermiddags och det innebar mer köande.
Och som vanligt beundrar Soulwoman människor som står ut med slikt dag efter dag. Hon är lyckligt lottad som i de flesta fall slipper bilköer.
Ja, vad har man då i Alingsås att göra en fredag kväll?
Jo, av rent logistiska anledningar.
Alingsås ska nämligen upplevas i dagsljus och inte i höstmörker.
Manolito hämtades vid tåget – sedan åkte vi direkt till Läskiga Skogen för att fira H som allt mer närmar sig the big 50.
Som vanligt var det stim och stoj. Mamma A fick då och då en syl i vädret och berättade en del anekdoter från när hennes barn var yngre. Bland annat den när A dagarna innan jul kom hem från jobbet med ett flak Sandwalls julöl och förnumstigt förkunnande att han kom med “jultrevnad på burk”.
A har blivit lite förnuftigare nu.
Nu för ti’n bär han hem öl i flaskor i stället. Och undviker julöl.
Mamma A försökte också att få Manolito att förstå att man kan ha roligt utan alkohol.
Och det är ju hela klanen ett levande bevis för.
Det är lika stimmigt och stökigt oavsett om det dricks kaffe eller sprit.
Svägerskan N hade som vanligt lagat mat till en hel fördelning. När paltkoman slog till och det för någon sekund blev lite lugnare slog hon till med den ultimata döden – godisbordet.
Halvt medvetslös av den underbart chokladstinna tårtan som serverats satt Soulwoman och småmyste med sin yngste son, parerade verbala utmaningar – så gott det nu gick med den risiga rösten – och bara lyssnade.
Till exempel på när B och K satt och diskuterade huruvida en älglungas textur känns som ett kvinnobröst.
Ett argument som B använt för obstinata elever i biologiundervisningen. K, som är en passionerad jägare och har styckat ett och annat djur genom åren, höll inte med.
Återigen önskade Soulwoman att hon skulle haft sin bandspelare med. Eller haft kraften och orken att transkribera det som sades.
Men fredag är ju ändå fredag.
Fredagen avslutades strax innan den gick över till lördag med att besöka J & B:s hysteriskt söta kattungar innan färden styrdes mot Göteborg.
Som vanligt, när hon träffar kattungar, föll Soulwoman i barndom och ville haaaaaaaa och som vanligt fick hon svaret från den enormt förnuftige make hon har: “du har ju mig och vem ska ta hand om de här när vi är borta?”
Jajajaja, tjôta.
A gillade den grå kattungen allra bäst 
